[Norrsken (med
innehållsförteckning)]
[föregående:
Varför i polartrakterna?] [ordlista]
[nästa: Olika
norrsken]
För att de laddade partiklarna i rymden ska få den höga hastighet som behövs för att norrskensljuset ska bildas behövs en energikälla. Den energikällan är solen. Den del av solens energi som ger norrsken transporteras till jorden med den så kallade solvinden. Solvinden består till största delen av protoner, positivt laddade partiklar, och elektroner, negativt laddade partiklar, som slungas ut från solen med en enorm hastighet, ca 400 kilometer/sekund. Dessa laddade partiklar kallas med ett gemensamt ord för plasma.
Plasma är egentligen en sorts gas, men det finns en stor skillnad. En gas har ingen elektrisk laddning, alla elektroner och protonet sitter ihop som atomer. I en atom finns det alltid lika många negativt laddade partiklar, elektroner, som det finns positivt laddade, protoner. I atomen finns även neutroner som inte har någon laddning alls. Eftersom de positiva och negativa laddningarna är lika många så tar de ut varandra och gasen blir oladdad.
Bilden visar uppbyggnaden hos en atom, med protoner och neutroner i kärnan och elektronerna kretsande runt omkring.
Hos ett plasma rör sig elektroner och protoner fritt, vilket medför att ett plasma kan vara elektriskt laddat.
Bilden visar skillnaden hos partiklarna i en gas och hos ett plasma.
Jorden utgör ett hinder för solvinden. Det mesta av av solvindsplasmat viker av och strömmar förbi jorden, man kan jämföra med hur det ser ut runt en sten i en bäck.
Solvinden innesluter jordens magnetfält i en sorts bubbla och det är den bubblan som är jordens magnetosfär. Magnetosfären fungerar som ett skyddsrum för jorden, den ser till att inte alla partiklar från rymden träffar jorden. Magnetosfärer finns kring de planeter som har magnetfält, men även andra astronomiska objekt och hela galaxer kan ha magnetosfär.
Bilden visar solen och jordens magnetosfär.
Man kan på bilden se bubblan som ligger runt jorden och dess magnetfält. På dagsidan, som är vänd mot solen, trycker solvinden ihop jordens magnetfält och på nattsidan drar solvinden ut fältet till en lång svans som kallas magnetsvansen och fortsätter långt ut i rymden, bortom månens bana.
Varje sekund träffas magnetosfärens yttre gräns, magnetopausen, av enormt mycket energi.Det är faktiskt lika mycket energi som de svenska elkraftverken producerar tillsammans på tre år. Av all den energin är det bara en liten del som träffar jordens atmosfär och av energin som träffar atmosfären är det bara en liten del som blir norrsken. Den energimängden räcker dock gott och väl till färgsprakande skådespel på himlen.
En magnetisk substorm är en störning i det magnetiska fältet. Störningen sker i norrskenszonen och beror på förändringar i magnetfältet och på olika laddade partiklar i magnetosfärens svans. Stormen varar ca. 10- 30 minuter och efteråt brukar det bli extra starka norrsken.